Det går bra för några partier, dåligt för de flesta. Men alla dras de med existentiella problem. Johan Hakelius sammanfattar ett politiskt år då partierna inte visste vilka de är, om de kommer att överleva, eller båda delarna.
Det går bra för några partier, dåligt för de flesta. Men alla dras de med existentiella problem. Johan Hakelius sammanfattar ett politiskt år då partierna inte visste vilka de är, om de kommer att överleva, eller båda delarna.Det var ett bra uttryck: ”sjuklövern”. För Sverigedemokraternas kampanjansvariga, förstås. Men också för att det faktiskt fångade något väsentligt.
Gav hon Sverigedemokraterna rätt i efterhand? Absolut inte. Skillnaden var att ”Sverigedemokraterna har alltid varit emot invandring, oavsett hur många som kommer till vårt land”. Ja, inte du och jag, även om den frågan också kunde vara värd en artikel. Ni ska i stället tänka er att denna, mest grundläggande existentiella fråga ställs av partierna. Alltså: Varför finns vi?
Det är en ovanlig situation. En stor majoritet av de svenska partierna – kanske alla – är antingen osäkra på vad de är till för, eller på väg att tyna bort, eller båda delarna. Vad ska det bli av denna livskris? Centern ställde frågan tidigare än många andra. När Maud Olofsson valdes till partiledare våren 2001 var Centerpartiet krassligt efter tre år med Lennart Daléus.
I talet gavs företagandet, särskilt småföretagandet, stort utrymme. Det kom att bli Olofssons verkliga hjärtefråga som partiledare. Hennes entreprenörsentusiasm omfattade kretsar långt utanför de bondekretsar som en gång grundat Centern. Det var ingen politisk omläggning, men en tyngdpunktsförskjutning.
När Annie Lööf valdes som Maud Olofssons efterträdare på stämman hösten 2011, var de yttre förhållandena slående lika de när Olofsson blev vald. Partiet hade nyligen hamnat på fel sida riksdagsspärren i ett par mätningar. Annie Lööfs främsta uppgift var att ”rädda partiet”, hette det på ledarsidorna. Men den luddighet som det gamla pragmatiska Centerpartiet hade var historia.
Om Centern inte stod upp för liberalismen – i konkret form vägrade allt samarbete med Sverigedemokraterna – varför skulle det då finnas? Väljarna är också osäkra. Liberalerna brukade åtminstone ligga jämsides med S som bästa parti vad gäller skolfrågor, men i Novus senaste mätning ligger de långt efter. I inga av de andra viktiga sakfrågorna tycker mer än två eller tre procent att Liberalerna har bäst politik.
Alf Svenssons succéval 1998 berodde det till stor del på att frågor om sjukvård, äldrevård och barnomsorg låg högt upp på väljarnas lista. Kristdemokraterna var ett trovärdigt borgerligt alternativ i mjuka frågor.
Sverigedemokraternas framväxt gjorde saken värre. För Socialdemokraterna – mer än för något annat parti – är SD inte bara ideologiska motståndare, utan verkliga rivaler om makten.
Om man frågar socialdemokrater när det gick fel får man olika svar, men en vanlig ståndpunkt är att Göran Persson begick ett strategiskt misstag när han bjöd in Miljöpartiet i ett organiserat samarbete om regeringsmakten.
Varför finns Sverigedemokraterna? Så länge sjuklövern fanns och SD var ensamma om sin kritik mot invandringen, behövde ingen ställa frågan. Nu är saken mer komplicerad. Ett sätt att inte förlora sig är att bli än mer radikal i den fråga som man ensam brukade äga. Det var det Jimmie Åkesson ägnade sig åt när han talade om att riva moskéer och det anskrämliga med morisk arkitektur i svensk offentlighet. Ett annat sätt är i en mening det rakt motsatta: att bredda och vidga sig och utmana sina konkurrenter på deras hemmaplaner.
Men regeringsunderlaget har en märklig konstruktion. Att Sverigedemokraterna står utanför regeringen, trots att de är det enskilt största partiet i regeringsunderlaget, försätter SD i ett slags limbo mellan sin gamla roll och en ny, statsbärande roll. Konflikten mellan den ena rollen och den andra är inte löst.
När Fredrik Reinfeldt tillträde hösten 2003 var Socialdemokraterna drygt 17 procentenheter större. I juli två år senare låg M jämsides med S. I början av 2008 hade Socialdemokraterna åter dragit i väg och ledde med nästan 14 procentenheter. I december 2010 var i stället Moderaterna 8 procentenheter större än S.
Mycket var moderat med de Nya Moderaterna: när Reinfeldt tillträdde var det svenska skattetrycket 46 procent av BNP. När han avgick var det 42 procent. Ingen regering i modern tid har sänkt skatten i samma omfattning. Men förnyelsen blev en religion inom Moderaterna under de här åren, i allt från politik, till retorik och till och med klädsel. De som inte ville förnya sig var en belastning.
Brasil Últimas Notícias, Brasil Manchetes
Similar News:Você também pode ler notícias semelhantes a esta que coletamos de outras fontes de notícias.
Johan Esk: 2024 blir ett bättre idrottsår – det måste bli detDN:s sportkrönikör Johan Esk om året då idrott och politik blev en dödlig blandning.
Consulte Mais informação »
Nicaraguas diktator fruktar Miss Universum – tror på konspirationDet låter bisarrt men det är allvar – paranoia styr regimen.
Consulte Mais informação »
”Det var viktigt för mig att visa att jag kunde göra det här”Oliver Ingrosso har inte alltid varit helt bekväm i rampljuset. Släppet av den nya kokboken har däremot lyft fram honom allt mer. För Expressen berättar profilen om beslutet, succén med egna restaurangen och nya pappalivet. – Jag har fått lite skäll av min tjej att jag har tagit på mig lite för mycket, säger Oliver Ingrosso.
Consulte Mais informação »
om krisen i svensk fotboll: 'Där det finns pengar dras det kriminalitet'De nya agentreglerna har hunnit träda i kraft. Men det finns fortfarande mycket arbete kvar att göra för att främja spelarutvecklingen.
Consulte Mais informação »
Sanna Nielsen: Rätt vad det är ryker det en tallrikNu i januari kommer vi att möta artisten Sanna Nielsen i populära ”Stjärnorna på slottet” Privat befinner sig Sanna långt ifrån slott och lyx, hon är mitt i småbarnslivet med en tvååring och vid köksbordet flyger kladdiga tallrikar och gafflar i väggen. Hon blir också överöst av kärlek.
Consulte Mais informação »
Monopol är sällan av godo – men inte givet att det blir bättreEU-domstolen punkterade Uefas och Fifas monopol och öppnar upp för maktkamper. Tyvärr inte givet att det blir bättre.
Consulte Mais informação »