Sveriges skogsägare håller på att mista rätten att bruka sin egen mark. De skyldiga finns i Bryssel. Läs Veckans Fokus här.
Sveriges skogsägare håller på att mista rätten att bruka sin egen mark. De skyldiga finns i Bryssel.År 2017 trädde en EU-förordning i kraft som specificerar hur mycket koldioxid varje medlemsland måste lagra i så kallade kolsänkor i skog och mark. Nyligen höjdes målet för hela EU med 15 procent till 310 miljoner ton koldioxid år 2030. I detta åtagande har Sverige unionens största beting.
– Vi tycker att de konsekvensanalyser som kommissionen levererat är bristfälliga och att man inte har tagit höjd för medlemsländernas olika förutsättningar, säger Crawford som inte heller tycker att Sverige har gjort tillräckligt för att kasta ljus över frågan.
Den här typen av konflikter mellan skogsägare och miljörörelsen har ökat brant de senaste två åren. Nyss nämnda Stjärnsunds skogsgrupp bildades av Philip Weiss som flyttade till orten för cirka 10 år sedan. De senaste åren har gruppen stoppat ett tjugotal avverkningar i trakterna kring Stjärnsund. Vilket har skapat en tryckt stämning bland invånarna i den lilla byn.
Regelverket för att skydda svensk natur och bevara vår inhemska flora och fauna kallas alltså artskyddsförordningen. Egentligen är det en sammanslagning av de svenska reglerna för fridlysning, EU:s art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet. Förordningen blev lagstiftning 2009 men tillämpades då på ett sådant sätt att pågående markanvändning inte avsevärt försvårades.
När regeringen i början av året meddelade att den skulle tillsätta en skogsutredning väcktes hoppet i Skogssverige. Då måste ju artskyddsförordningen komma med, tänkte man. Men både frågan om artskydd och om ersättning till markägaren lämnades utanför. Enligt Fokus källor visste regeringen inte riktigt hur man skulle hantera dessa infekterade frågor.
– Det är inte effektiv miljöpolitik och det är ett helt oproportionerligt intrång i äganderätten. Det kostar också stora pengar för myndigheterna, säger källan. Så hur tänker då regeringen? Av pressmeddelandet framgår att utredningen ska inrikta sig på svenska fridlysta arter och på ersättningsfrågan. Orkidén knärot, som ställde till det för Lennart Eibrant, pekas särskilt ut.
De resonemang som har förts i andra instanser nämner en ersättningsnivå som ligger under marknadsvärdet och det är väl sannolikt där man kommer att landa, tyvärr. Gunnar Lindén, naturvårdsexpert på LRF Skogsägarna. Foto: Marie Wickberg, hållbarhetschef på skogsbolaget Mellanskog, tror inte att ersättningsnivån kommer att bli 125 procent av marknadsvärdet. – Den dom som har kommit från Högsta domstolen i frågan är väldigt otydlig. De resonemang som har förts i andra instanser nämner en ersättningsnivå som ligger under marknadsvärdet och det är väl sannolikt där man kommer att landa, tyvärr.
BirdLife Sverige föreslår en ersättningsmodell som bygger på att staten bidrar med en del av ersättningen, skogsindustrin med en del och markägarkollektivet med en del. ”Miljöorganisationer har genom rättspraxis fått utökad överklaganderätt, lite i taget och i olika typer av lagstiftningar och ärenden, vilket i sig också gör att domstolsprocesserna ökar. Även här kunde lagstiftaren förtydliga vad som gäller, säger Pia Pehrson på advokatfirman Foyen till tidningen Näringslivet.
För att kunna återställa något måste det dock finnas referensvärden för att avgöra statusen för de här olika arterna och naturtyperna. Man måste veta vad man ska jämföra nuläget med och alltså vart man ska sikta vid återställandet. Det är logiskt. Men myndigheten anser å sin sida att man bara följer EU: s vägledning för hur referensvärdena ska tas fram.
Han anser att lagen riskerar att skapa samma rättsosäkerhet bland skogs- och markägare som artskyddsförordningen har gjort. I juni 2024 tillsatte regeringen en departementsutredning."Dagens utformning och tillämpning av artskyddsreglerna i vissa fall medför orimliga konsekvenser för markägare", skrev regeringen. ta fram förslag till ändringar i bestämmelserna om nationell fridlysning.
– Jag brukade känna lugn och glädje när jag gick där, men om jag nu vågar ge mig in så börjar jag gråta och går snabbt ut igen. Vändpunkten kom 2016. Paret ville gallra en del av skogen för att vårda den, men skogsbolaget de anlitade för att göra jobbet förespråkade totalavverkning, då de bedömde att skogen var färdigvuxen, så de ansökte om avverkning hos Skogsstyrelsen, i enighet med praxis.
Av de totalt 61 hektar mark som Karin och Pär Brodin äger blev omkring 85 procent av skogsarealen klassificerad som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen. Paret hade redan tidigare, frivilligt, låtit cirka 40 procent av skogen få formellt skydd genom biotopskydd och naturvårdsavtal. Paret inledde nu en kamp mot för att få Skogsstyrelsen att ompröva beslutet som de ansåg inskränkte deras äganderätt. De fick rätt i förvaltningsrätten i Linköping, som bedömde att Skogsstyrelsens registreringar saknade stöd i rättsordningen. Skogsstyrelsen överklagade till kammarrätten, som emellertid gick på förvaltningsrättens linje.
– Att kunna få sin sak prövad i domstol är grundläggande i en rättsstat. Det här fallet handlar om mer än bara ekonomisk kompensation för Karin och Pär – det handlar om deras rätt till en rättvis och opartisk prövning, något som är skyddat enligt Europakonventionen, säger Fredrik Thorslund, på Centrum för Rättvisa.
Brasil Últimas Notícias, Brasil Manchetes
Similar News:Você também pode ler notícias semelhantes a esta que coletamos de outras fontes de notícias.
Sveriges damer nära historisk OS-medalj: ”Det man drömmer om”Handbollsdamerna är två matcher från att säkra en historisk OS-medalj. Men först måste de klara av att besegra Frankrike – i Frankrike – i semifinalen.
Consulte Mais informação »
Sveriges relation till Mali – det var sista spiken i kistanSveriges sista ambassadör till Mali, Kristina Kühnel, landade på måndagen i Sverige efter att ha portats från Mali där hon varit stationerad.
Consulte Mais informação »
Per Lundgren om det som skulle kunnat vara Sveriges största dansbandsskandalHan definierar sig själv som en dansbandsnörd, som levt stora delar av sitt liv av och för musiken. Dessutom Per Lundgren upplevt känslan av sann dansbandsskandal. ...
Consulte Mais informação »
Det var bland det sorgligaste jag upplevde på OSDet borde ha varit OS höjdpunkt. I stället var det bland det sorgligaste jag upplevt under de här veckorna i Paris. En påminnelse om Frankrikes mörka historia.
Consulte Mais informação »
Det otäcka med terrorism är att det fungerarJournalisten Jens Nordqvist skildrar i en ny bok hur terrorsekten IS växte fram. Läs Torbjörn Elenskys bokrecension här.
Consulte Mais informação »
Snälla Meghan, släpp det – nu är det bara pinsamtFyra år har gått sedan ”Megxit”. Men hertiginnan av Sussex är kvar i 2020. Likt ett bittert ex är Meghans högsta önskan att den brittiska kungafamiljen ska sakna henne och ångra sig djupt. Onödig smolk i framgångsbägaren, för att inte tala om...
Consulte Mais informação »